Värnamo kommuns logotyp

Solstrålens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Ansvariga för planen:

Åsa Bengtsson, Mette Bergman, Carin Carlsson och Emmy Henriksson

Vision:

På Solstrålens förskola ska:

- vi arbeta för att alla trivs, har roligt och känner sig trygga

- vi arbeta så att planen är ett levande dokument

- föräldrarna känna sig trygga när de lämnar sitt/sina barn hos oss

- lokalerna vara utformade, inredda och utrustade så att de ger god tillgänglighet även för personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Verksamheten styrs av skollagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagstiftningen (2008:567) samt läroplanerna.

Utdrag ur FN:s barnkonvention:

Artikel 12–15

Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.

Artikel 31

Barnet har rätt till lek, vila och fritid

Planen gäller från: 2018-09-30

Planen gäller till: 2019-10-01

Barnens delaktighet:

Enligt Lpfö 98/10 ska förskolan sträva efter att:

”Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.”

”Få delta i olika former för samarbete och beslutsfattande.”

”Förbereda barnen för delaktighet och ansvar, för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.”

Samtal som rör likheter och olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna aktualiseras i samlingar, i olika projekt, genom litteratur, sånger och i matsituationen mm.

Tillsammans reflekterar och dokumenterar vi.

Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser.

Empati och omtanke om andra utvecklas i olika situationer i den dagliga verksamheten genom samtal, kommunikation och samspel på olika sätt.

Vårdnadshavarnas delaktighet:

Enligt Lpfö 98/10 ska förskolan sträva efter att:

”Komplettera hemmet genom att skapa bästa förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.”

”Vara tydlig i fråga om mål och innehåll vilket är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”

Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.

Föräldrarna får likabehandlingsplanen via mail och den ska finnas i tamburen för att låna hem. Det är föräldrarnas skyldighet att läsa denna. Info ges även via ”Solstrålen-nytt” som skickas ut cirka en gång i mån.

Information om planen och möjlighet till reflektioner, kommentarer och inflytande ges på föräldramöte, föräldrasamråd och vid utvecklingssamtal.

Personalens delaktighet:

Enligt Lpfö 98/10 ”påverkar vuxnas förhållningssätt barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.”

”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.”

Personalgruppen upprättar sin egen plan utifrån hur det främjande och förebyggande arbetet ska integreras som en naturlig del på förskolan, samt följer upp och utvärderar planen på avdelningsmöten, analysdagar och planeringsdagar. Det slutgiltiga resultatet ligger till grund för nästkommande plan. Likabehandlingsarbetet finns inskrivet i årsklockan.

Varje enskild medarbetare har ett personligt ansvar att aktivt arbeta med planen.

Vi personal är lyssnande, lyhörda, närvarande och härvarande i de olika lärmiljöerna ute och inne i verksamheten.

Kontinuerligt arbete kring värdegrundsarbete i förskolan genom sånger och samtal.

Förankring av planen:

Analyser/kartläggning som görs i jan/aug/sept ligger till grund för kommande års främjande arbete och förebyggande åtgärder.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:

Genom samtal/reflektion i arbetslaget på planeringsdag.
På utvecklingssamtal har vi frågat föräldrarna hur de tror/tycker barnen trivs på förskolan.
Vi har gjort barnintervjuer där frågor om trivsel, roligt/tråkigt och kamratskap funnits med.

Tygghetsvandring i de olika miljöerna inne och ute.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:

CC, MB och ÅB rev. 2018-08-21

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:

Pedagogerna har varit med i leken i de olika rummen. Vi har varit duktiga på att följa vår dagsstruktur vilket fått barnen trygga. Vi upplever att barnen har blivit medvetna och tagit till sig innehållet i kompisböckerna. Böckerna baserade på barnkonventionen som vi så smått har börjat med, passar bäst för de större barnen.

Årets plan ska utvärderas senast: 2018-08-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas:

Barnintervju en gång per år. (Barn- och utbildningsnämndens trivselenkät).

Uppföljning minst två gånger per år av hur arbetet med planen fungerar samt föra in de förändringar som bör ske, ( se årsklockan).

I olika forum (tex mail, föräldrasamråd) med föräldrar ska en uppföljning ske.

Vi går igenom åtgärd för åtgärd på avd-möten.

Planen konkretiseras för barnen som görs delaktiga på olika sätt t.ex genom tema: ”kompisböcker”.

Ansvarig för att årets plan utvärderas:

Arbetslaget och rektorn.

Främjande insatser

Namn: Främja likabehandling

Områden som berörs av insatsen: Diskriminering och Kränkande behandling

Mål: Diskriminering och annan kränkande behandling ska inte förekomma.
Alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Alla ska behandlas och mötas med respekt och värdighet.
Inga repressalier (hämnd) får förekomma.


Uppföljning: Genom samtal och reflektioner på avd-möten och planering/analysdagar.

Insats: Vi uppmärksammar det positiva hos barnen. Vi förebygger kränkande och diskriminerande handlingar genom att finnas till i vardagen och samtalar och agerar i händelser som sker.

Vi arbetar med värdegrundsskapande arbete med hjälp av lekar, läsning, samtal, sånger mm.
Vi strävar efter att barnen själva ska kunna möta/lösa konflikter (Lösningsinriktat arbetssätt, E. Arnér). Vi samtalar med barnen om händelsen och ställer frågor (Vad, Hur, När och Varför?) som får dem att fundera och komma på lösningar, samt få förståelse för sin egen och andras handling.
Vi vuxna är viktiga förebilder, så vårt sätt att vara, handla och prata är viktigt.

Ansvarig: Arbetslaget

Datum när det ska vara klart: 2019-09-30

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Vi använder oss av Husmodellen,

*Genomgång av regler och rutiner dvs Grundstrukturen, 2ggr/år enl årsplanen
*Planerade och spontana samtal med barn både enskilt och i grupp samt föräldrars reflektioner.
*Observationer och kartläggning av barns lek och samspel genom verktyg som BRUK och TRAS.
*Enkäter, både spontana med barnen och planerade för barn och föräldrar.
*Trygghetsvandring, se över inomhus- och utomhusmiljön om det kan finnas områden/miljöer som är mer undanskymda.
*Incidentrapport (Anmälan om kränkande behandling)
*Indirekt diskriminering, Rättvist är att inte göra lika. Alla har olika behov.

Områden som berörs i kartläggningen:

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen:

Vi genomför trygghetsvandringar med barnen både inne och ute, samt gör observationer av barnen för att upptäcka om något rum verkar "otryggt".

Vi samtalar mycket med barnen spontant och planerat i olika projekt.

Vi pratar med föräldrarna om att det är viktigt att samtala med sina barn om vad som händer på förskolan och att de sedan kommunicerar detta med oss.

Hur personalen har involverats i kartläggningen:

Arbetslaget har sammanställt kartläggningen på avd-möten och på planeringsdag.

Resultat och analys:

Av föräldrarna får vi höra att barnen trivs på fsk, vi har tränat dagligen på hur vi är mot varandra och hur alla är en viktig ”pusselbit” i gruppen.

Förebyggande åtgärder

Namn: Kompisböcker och barnkonventionsböcker.

Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.

Mål och uppföljning: Att konkretisera diskrimineringspunkterna genom kompisböckerna och barnkonventionsböckerna samt att få alla att känna sig trygga och som en del i gruppen.

Åtgärd: Använda oss av böckerna i vardagssituationer tillsammans med handdockor och värdegrundssånger.

Motivera åtgärd: Böckerna, dockorna och sångerna är konkreta och tydliga.

Ansvarig: Arbetslaget

Datum när det ska vara klart: 19-09-30

Rutiner för akuta situationer

Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Arbetsrutinschema finns. Vi är närvarande och kan lyssna och agera när barnen kommer och berättar om en händelse. Vi tar barnens upplevelse på allvar och reder ut tillsammans med alla inblandade.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: All personal på förskolan som i sin tur anmäler detta till skolledning som sedan beslutar hur man ska arbeta med situationen.

Solstrålens förskola: Åsa Bengtsson, Mette Bergman, Emmy Henriksson och Carin Carlsson tel: 0370-377146,

Rektor: Sabina Granviken tel .0370-378062.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:

Utgångsläget ska vara att problem löses så fort som möjligt och så nära verksamheten. Vid konflikter eller problem förs samtal med berörda barn, barngrupp av pedagogerna. Samtal förs även med berörda föräldrar och inom arbetslaget. Rektorn ska alltid informeras samt anmäla ärendet till huvudmannen som skyndsamt ska utreda ärendet. Finns behov av att ärendet lyfts vidare vänder vi oss i samråd med föräldrar till rektor som tar ärendet vidare till Barnhälsoteamet (BHT). Vid BHT möten deltar rektor, spec.pedagog samt berörd personal. Vid mer omfattande händelse kan deltagandet i BHT teamet utökas av personer med specialfunktioner. Exempel på åtgärder kan vara handledning av arbetslag, utredning, observationer eller utbildning.

  1. När personal får kännedom att ett barn blivit utsatt för en potentiell kränkning ska samtal ske med det utsatta barnet.
  2. Samtal med den som utfört handlingen för att skapa förståelse för hur den andre känner det, uppleva allvaret och för att få slut på den potentiella kränkningen.

Vid samtalen kan man använda sig av reflekterande frågor.

Hur kände du?

Hur tänkte du?

Kunde du gjort på något annat sätt?

Hur tror du att den andre kände sig?

  1. Dokumentera händelsen och samtalen
  2. Se direkt över vad som kan förändras så att händelsen inte ska inträffa igen.
  3. Personalen är skyldig att anmäla alla former av kränkande behandling till rektor. Rektorn tillsätter utredning och ansvarar för att den genomförs skyndsamt.

Eventuella åtgärder vidtas. Blanketter finns på Fronter.

  1. Informera vårdnadshavare till de inblandade.
  2. Rektor är skyldig att informera vidare till huvudmannen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:

  1. Kontakta berörd chef omgående.
  2. Chefen ska bedöma vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.
  3. Berörd chef ser till att en utredning görs av en oberoende person. ( tjänsteman på bu -förvaltningen, alt. personalavdelningen)
  4. Den som ansvarar för utredningen samlar in fakta och planerar ev. åtgärder.
  5. Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.
  6. Om medarbetaren önskar har den fackliga organisationen möjlighet att delta i samtalen. Berörd chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  7. Individuell plan arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  8. Åtgärder styrs av vad som inträffat.
  9. Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en ev. avstängning från arbetet.

Beslut om avstängning tas av förvaltningschefen.

Rutiner för uppföljning:

Sker fortlöpande genom samtal, observationer och skriftlig dokumentation så länge behovet finns utifrån åtgärderna i utredningen.

Rutiner för dokumentation:

* Vad som har hänt och när. Ansvarig är berörd personal.

* Efter samtalen. Ansvarig är berörd personal.

* Vid uppföljning. Rektor utser den som ska utreda och dokumentera.

Ansvarsförhållande:

Personalen har ansvar för att upptäcka kränkningarna och anmäla till rektor. på blanketter för ändamålet.

Rektorn har ansvar för att en utredning påbörjas, åtgärdas och avslutas.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband

med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,

utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.

Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller

liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna

måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

[diskriminering]

När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på.

Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på

grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.”

Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.

[trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband

med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband

med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada

eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror.

Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.

Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder,

till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]