Värnamo kommuns logotyp

Rönnens förskolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Nya bestämmelser för förskolan och skolan – fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

www.do.selänk till annan webbplats

GRUNDUPPGIFTER

Namn på skola/förskola: Rönnens förskola

Rektor: Sabina Granviken

Ansvarig för planen: Gerd-Mari Söderlind

Planen gäller från: 2019-02-25

Planen gäller till: 2019-08-31

LÅNGSIKTIGT MÅL/ VISION: (Lgr 11)

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

DELAKTIGHET OCH FÖRANKRING

2.1. Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt:

Vi har samtalat kring och skrivit ner punkter om hur vi ska vara mot varandra så det känns bra för alla. Dessa punkter sitter uppe i lekrummet för vidare reflektioner.

Vi har gjort en trygghetsvandring tillsammans med barnen samt gjort barnintervjuer och observationer.

2.2. Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt:

Pedagogerna arbetade fram underlaget under arbetslagsplaneringar samt under februari månads planeringsdag. Uppföljningarna sker vid arbetslagsplaneringarna.

2.3. Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt:

Reflektioner från vårdnadshavarna vid lämning och hämtning samt under utvecklingssamtalen, föräldramöte och föräldraråd.

Några föräldrar har vid samtal signalerat till oss om saker som behöver arbetas med. Under utvecklingssamtalen hänvisar vi till vad som kommit fram under trygghetsvandringen med just deras barn samt om barngruppen i stort.

Planen kommer finnas tillgänglig att läsa i vår tambur. Vi informerar i samband vid inskolning.

2.4. Förankring av planen

Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom:

Vi arbetar dagligen med värdegrunden tillsammans med barnen. Vi samtalar med dem om att det finns en plan över hur vi ska göra så det känns bra/blir bra för alla på förskolan.

Vi har med arbetet med planen som en punkt på utvecklingssamtalen samt på föräldramötet. Nya föräldrar informeras i samband med inskolningen.

All pedagogisk personal ska vara delaktiga i arbetet kring planen, detta arbete följs upp under personalens gemensamma barnfria tid. Planen sätts in i pärmen som vikarier får läsa när de är hos oss.


3. DEFINITIONER

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

  • Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.
  • Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

  • Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)
  • Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

4.1. Utvärdering av föregående plan (Hur?)

* - Trygghetsvandring och barnintervjuer varje termin. - Kontinuerlig uppföljning i arbetslaget av hur arbetet med planen fungerar. Uppnår vi det vi vill? - Uppföljning med föräldrarna under samtal vid hämtning och lämning, föräldramöte, föräldraråd och under utvecklingssamtalen. - Hur har vi följt upp de anmälningar som kommit in? Har barn och föräldrarna upplevt att det kommit till stånd en förändring? På vilket sätt? - Personalen sammanställer vad föräldrar, barn och personal har observerat och uttryckt när det gäller frågorna i denna plan. Har vi reflekterat och utmanat våra normer?

4.2. Samverkan i utvärderingen av föregående plan (Vilka?)

* Rönnens Förskola

4.3. Resultat av utvärderingen av föregående plan

* Kartläggning utifrån Klockaregårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling: Vi använt oss av Intervjufrågor till barnen, trygghetsvandring på föräldramötet, trygghetsvandring med barnen, köpt in böcker från olika förlag samt kompisböckerna och börjat läsa dem. Vi har även köpt in kompiskorten med handledning. Vi har påbörjat grundstrukturen för vår likabehandlingsplan samt arbetet mot kränkande behandling - vi hämtade från Klockaregårdens plan. Vi uppmanar barnen att ställa tillrätta, säga stopp. Vi har samtalat om hur vi ska vara mot varandra så det känns bra för alla. Vi arbetar med att säga till barnen vad vi vill att de ska göra istället för vad de inte ska göra samt att ge dem strategier för att hantera olika saker. Vi delar in barnen i två grupper från frukost till efter mellanmålet, med undantag av utestunden. Vi har fått respons på arbetet med ”hur vi ska vara med varandra så det känns bra för alla” från några av barnen och vårdnadshavarna. ”Mitt barn har anammat att säga stopp, märks hemma. ”, ”en gång bestämde jag mig för att släppa taget om arget”, ”du skulle sagt stopp” kommenterar barnen vid berättelse. Utifrån analysen av vår kartläggning fick vi olika områden att arbeta kring: Ordet baby som några barn tilltalade varandra med och som en del barn tog illa vid sig av. Att alla kan ha långt eller kort hår, oavsett kön. En pedagogisk planering på planen mot kränkande behandling är gjord utifrån vår analys av kartläggningen. Utifrån observationer av barnens lek i lilla lekrummet har funderingar väckts hos oss. Vilka normer finns hos oss? Är det detta som försvårar leken för en del barn i lilla lekrummet? Vad kan vi förändra så det blir ett rum för alla? Tillföra - ta bort Vi uppmanar barnen att ställa tillrätta och prata med varandra om något hänt som inte känns bra.

4.4. Uppföljning och utvärdering av föregående plan (Hur och vilka)

* Trygghetsvandringen: med föräldrarna - de fokusera mest på fysiska faror i verksamheten. Med barnen: svårt att veta om vi kunde fått fram mer. Vi tror att det är bra att alltid ha tillgång till böcker som på olika sätt belyser frågor kring diskrimineringsgrunderna. Vi behöver försöka fånga upp de normer som finns på förskolan för att kunna utmana och utvidga. Här kan handledningen i "Normkretivitet i förskolan" var till hjälp samt de handledningar som finns på olika förlags hemsida samt handledningen på kompiskorten. Genom dessa får vi nya infallsvinklar och nya tankar. Vi upplever att när vi delar upp barnen i mindre grupper så blir det en lugnare atmosfär, vi har bättre översikt och kan lättare gå in och vägleda vid behov, ljudmiljön blir lägre. Vi har även möjlighet att "tussa ihop" barn eller sära på barn utifrån våra observationer eller något barn eller vårdnadshavare signalerat. Om vi inte har satt upp draperiet som signalerar uppdelning kan barn komma och fråga efter det, det tolkar vi som om att också barnen tycker det känns bättre med mindre grupp. Användandet av ordet baby har försvunnit efter att vi pratade om vad en baby är. När vi samtalat om att alla, oavsett kön, kan ha långt eller kort hår kommenterade ett barn ”Jag får inte ha långt hår för mamma”. I olika förlags handledning finns beskrivet en APP där alla kan prova att se sig själv med olika frisyrer som vi ännu inte har provat. Vi fortsätter arbetet med ”hur vi ska vara mot varandra”, kompisböckerna tycker barnen om, när vi har bilderna uppe hjälper de till med fortsatta funderingar. Vi hör barnen använda ord som samarbeta, hjälpas åt. Barnen behöver ofta ha hjälp att ställa tillrätta vid konflikter eller annat som kan ha hänt men det händer att de reder ut det själva. Barnen verkar ha behov att få bekräftelse från oss pedagoger innan de kan gå vidare. Vi upplever att detta arbete lyfter att det är den drabbades känsla som gäller och ibland är det båda parter som känner sig missförstådda eller ledsna.

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER

5.1. Metod/aktivitet för kartläggning

(Undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering, beskriv hur.)

Kön

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna. .

Könsöverskridande identitet eller uttryck

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna.

Etnisk tillhörighet

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna.

Religion eller annan trosuppfattning

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna.

Funktionsnedsättning

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna. r

Sexuell läggning

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna. r

Ålder

* Observationer och analys av barnens lek och samspel samt reflektioner kring de normer som råder på förskolan. BRUK. Trygghetsvandring. Samtal med vårdnadshavarna.

5.2. Resultat av kartläggningen

* Vissa barn har lätt för att knuffas, ett barn blir extra oroligt när många barn kommer på morgonen och när vi kommer in efter utevistelsen. Vi behöver minska gården när vi är själva för bättre översyn. Någon vill vara ensam på toaletten, andra inte. Stängd dörr/dörr öppen. Får vänta länge på oss vuxna. Något barn vill krama andra utan att den andre vill. Några barn drar ner byxorna på varandra. Ha ett normkritiskt arbetssätt. Jobba mer med barnkonventionen. Ytterligare dokumentera våra insatser.

5.3 Analys av resultatet

* Kartlägga när det knuffas så vi kan vara med och skydda för bådas skull. Vi tar hänsyn vid gruppindelning, samt ser till att det finns utrymme kring barnen. * Sätter upp ett nät som delar av gården. * Vi hjälper barnen att respektera varandras önskan ang. toalettbesöken * Arbeta utifrån böcker från olika förlag med samtal kring kön samt med lärplattan med efterföljande samtal * Samtalar kring hur vi ska vara mot varandra så det känns bra för alla, skriva upp, ha på väggen. Vi uppmanar barnen att endast krama den som också vill kramas - vara noga med att vi pedagoger är observanta när en situation uppstår. Vi har inga stängda dörrar för att kunna ha uppsikt. Ha ett normkritiskt arbetssätt - ta hjälp av boken "Normkreativitet i förskolan". r

(analys av orsaker/ risker som kartlagts)

6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER

6.1. Främjande och förebyggande åtgärder

(Långsiktigt mål)

* Alla på Rönnens förskola ska känna sig trygga, välkomna och känna att de duger precis som de är. Förskolan ska vara fri från diskriminerig, trakasserier och kränkande behandling och vara en plats för lek, gemenskap, utveckling och glädje. Vi vill skapa goda mönster/sätt att vara mot varandra.

6.2 Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, Utvärdering (hur, när)

Skapa goda mönster/sätt att vara mot varandra

- Vi är där barnen är för att upptäcka och stötta.

- Om något som inte borde hända sker markerar vi "stopp - detta blir inte bra", sedan visar vi vägar att gå.

- Arbeta utifrån kompisböckerna, böcker från olika förlag samt med lärplattan med efterföljande samtal.

Hela året

Hela arbetslaget

Reflektioner under arbetslagets planeringar samt 2019-02-25 och 2019-08-31

Ingen ska behöva känna sig kränkt, lessen eller ensam. Alla känslor är tillåtna men inte alla känslouttryck.

Vi vill skapa en förståelse kring att vi ser olika på samma sak som inträffat och ge barnen förståelse för att vi påverkar varandra och att det har betydelse vad vi gör, säger eller utstrålar.

När något hänt markerar vi, säger stopp, det är inte okej att göra/säga så - sedan visar vi på vägar att gå - frågar “kunde du gjort på annat sätt?”

- Säga till barnet som blivit utsatt att så får man inte göra mot dig. När en incident inträffar frågar vi: "Vad var det du egentligen ville?" eller "Hur kommer det sig?" för att försöka få fatt i bakomliggande känslor som utlöste det hela.

- Uppmana barnen att ställa till rätta när något inträffat, att se hur det gick med kamraten.

- Vi tar hjälp från boken "normkreativitet i förskolan", text och övningar för både pedagoger och barn.

Hela året

Hela arbetslaget

Reflektioner under arbetslagets planeringar samt 2019.02.25 samt 2019.08.31






Få lugn i gruppen vid samlingen före maten

Göra en "lugn- och ro hörna" i köket

Snarast

Irene

Åtgärdat






6.3 Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde’

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår: * 0

Varav * 0 st efter utredning bedömts som en kränkning.

Nuläge

Mål

Åtgärd

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, Utvärdering
(hur, när)

Några barn knuffas

Minska tillfällen med knuffar.

Stötta alla barn att säga stopp och lyssna på varandra.

Kartlägger när det knuffas så vi kan vara med och skydda för bådas skull. Vi tar hänsyn vid gruppindelning, samt ser till att det finns utrymme kring barnen

Hela året

Hela arbetslaget

Reflektioner under arbetslagets planeringar samt 2019.02.25 samt 2019.08.31

Gården för stor när en pedagog är själv ute

Minska gården för bättre översyn

Sätta upp nät som delar av gården

Snarast

Irene

Åtgärdat


Olika önskningar vid tosbesök

Minska känlsa av obehag/konflikter

Vi hjälper barnen att respektera varandras önskan ang. toalettbesöken

Skicka iväg max två barn i taget

Hela året

Hela arbetslaget

Reflektioner under arbetslagets planeringar samt 2019.02.25 samt 2019.08.31


Några barn kramar utan att den andre vill.

Krarmar ska ske på båda parters vilkor

Vi uppmanar barnen att endast krama den som också vill.

Hela året

Hela arbetslaget

Reflektioner under arbetslagets planeringar samt 2019.02.25 samt 2019.08.31


Några barn drar ner byxorna på varandra.

Ingen ska känna sig kränkt.

Vi har inga stängda dörrar för att kunna ha uppsikt över leken. Vi säger: "På föskolan har vi kläderna på oss". Vi har en handduk hängande över dörrarna för att förhindra att den stängs helt.





7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING,

TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

7.1 Mål

På skolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
*

Genomgång av grundstrukturen.

Planerade och spontana samtal med barn både enskilt och i grupp

Vårdnadshavarnas reflektioner vid hämtning och lämning samt under utvecklingssamtal, föräldramöte samt föräldraråd.

Observationer och kartläggning av barns lek och samspel.

Incidentrapport (Anmälan om kränkande behandling)

Trygghetsvandring vår och höst med barnen, med efterföljande analys. På de yngsta gör vi observationer utifrån materialet.

Barnintervjuer varje termin.

Observationer enligt "husmodellen".

Reflektioner utifrån text och övningar ur boken "Normkreativitet i förskolan"

7.3. Personer barn/ elever/ vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/ elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är:

Ordinare pedagoger

7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/ elev kränks av andra barn/ elever.

Se processkarta bilaga 2

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/ anmäls/ upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/ G. Åtgärder mot kränkande behandling/ Dokumentationsmallar

7.5. Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning:

Se processkarta bilaga 3 och

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan/ kränkande behandling bilaga 4

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på Barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.
  • Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/ G. Åtgärder mot kränkande behandling

7.6. Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till Barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.









Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.


Bilaga 2

Bilaga 3



Bilaga 4

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan ”kränkande behandling/ diskriminering” Antagen av FSG 2015-03-18

Skollagen 6 kap 9 §

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling

Skollagen 6 kap 10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld:

Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).

Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.

Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.

Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.

Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.

Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.

Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.

Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.  Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.

Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.

Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Åtgärder som medarbetare har möjlighet att få som stöd:

Kontinuerlig uppföljning medarbetare – chef.

Krisstöd/ samtalsstöd från företagshälsovården

Översyn av den aktuella arbetssituationen