Allemansrätten

Allemansrätten innebär att alla har tillgång till naturen. Alla människor har rätt att färdas över privat mark i naturen, att tillfälligt uppehålla sig där och till exempel plocka bär, svamp och vissa andra växter. Med rätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor.

Allemansrättens historia och regler

Allemansrätten vilar på en äldre tradition och sedvanerättslig grund. Sedan 1994 är allemansrätten inskriven i grundlagen.

”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” står det i regerings­formens kapitel o grundläggande fri- och rättigheter. Allemansrätten i sig är ingen lag, men den regleras av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Det är straffbart att bryta mot de lagar eller förordningar som omger allemansrätten.

Rättigheter kräver hänsyn

Den svenska naturen står öppen för alla. Du kan njuta av dofter, fågelsång, blommande ängar och skogens tysta ro. Men du måste samtidigt vara varsam mot naturen och visa hänsyn mot både människor och djur. Inte störa och inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten.

Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare.

Gemensamt ansvar

Därför är det vårt gemensamma ansvar att slå vakt om allemansrätten, inte minst genom att använda den med omtanke. Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa saker du måste tänka på när du är ute och vandrar, campar, klättrar, plockar blommor eller gör något annat i naturen.

Det här får du göra:

  • Gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen. Men inte för nära hus och villor. Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig
  • Gå, cykla och rida på privata vägar
  • Tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken
  • Bada, åka båt och gå iland, men inte nära hus eller villor
  • Plocka blommor, bär och svamp
  • Fiska med metspö och kastspö utmed kus­ten och i de fem största sjöarna (Mälaren,Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön)
  • Du får göra upp en liten eld om du är försiktig. Elda inte direkt på en berghäll, den går sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På som­maren är de ofta förbjudet att elda. Fråga din kommun vad som gäller.

Tänk på det här när du vistas i naturen:

  • Du får inte passera över tomter, trädgår­dar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar
  • Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får heller inte köra på stigar, parkvägar eller i motionsspår
  • Du får inte elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig
  • Du får inte ta eller skada träd och buskar
  • Du får inte ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, plan­teringar eller på åkrar
  • Lämna inte kvar eller kasta något skräp. Burkar, glas, plast och annat skräp kan skada djur och människor
  • Du får inte jaga, störa eller skada djur. Det är också förbjudet att ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar
  • Du får inte fiska utan tillstånd i sjöar och vattendrag, men längs kusten och i de fem största sjöarna får du fiska med metspö eller kastspö utan tillstånd
  • Hundar får inte vara lösa i naturen under tiden 1 mars – 20 augusti. Då har djuren ungar. En lös hund kan skrämma och skada djuren. Det är bäst att alltid ha hun­den kopplad i naturen.

Granskad 2017-01-01
av Christin Granberg