Industrins kulturarv

Den industriella verksamheten och Gnosjöandan

Kulturmiljövården har under de senaste decennierna uppmärksammat och utvecklat det industriella kulturarvet. Kulturarvsinstitutioner, turismnäringen, industrimuseer, länsstyrelsen, kommuner, ideella föreningar, företag och forskare har intresserat sig för industrins historia på olika sätt. Även näringslivet och de fackliga organisationerna har uppmärksammat det industriella kulturarvet genom till exempel forskning, projekt och studier.

Tidig industriell verksamhet

Västra regionen av Jönköpings län har en påtagligt industriell karaktär med många småindustrier och entreprenörer. Regionen har ett framgångsrikt och levande näringsliv och industriell historia, ofta kallat Gnosjöandan eller GGVV. Redan på 1800-talet  fanns en viktig och utvecklad industriell verksamhet i Värnamo. Från järnåldern och medeltiden finns lämningar efter småindustrier, kolning i kolgropar och lågteknisk järntillverkning i blästerugnar, ex. i Nydala och Rydaholm. Under medeltiden etablerades även kvarnar i bland annat Nydala och Hörle. Från 1600-talet grundades det första järnbruket, Ohs bruk som följdes av Hörle bruk och Åminne bruk. Under 1700-talet och 1800-talet blev det vanligt att uppföra kvarnar och sågar längst med vattendragen. I skogarna producerades träkol i kolmilor, tjära i tjärdalar och pottaska i pottaskugnar. Runt byar och gårdar fanns även smedjor och linbastu eller lingropar.

Industrialiseringen

Vid slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet blev järnvägar, ångmaskiner och senare elektriciteten avgörande för industrins utveckling och placeringen av fabrikerna. Man var inte längre beroende av närheten till vattendragen för energi eller till vatten-/vintervägar för transporter av varor. Både Åminne bruk och Ohs bruk fick tillgång till järnväg. För Värnamo och de närliggande tätorterna innebar det även att ett stort antal nya företag och näringar bildades. Verkstadsindustrin och möbelindustrin växte till framgångsrika branscher.  

Landskapet och bebyggelsen i vår omgivning är ett industriellt kulturarv av olika industriella anläggningar, agrar småindustri både på landsbygden och i mindre tätorterna. Den industriella utvecklingen under de senaste 200 hundra åren har på ett avgörande sätt påverkat och utvecklat samhället. Det har förändrat människors arbetsliv, konsumtionsmönster, värderingar och livsformer, liksom för landskap, bebyggelse, teknikutveckling och produktionsförhållanden.

Genom att bevara industrins kulturmiljöer, bebyggelse och berättelser kan man dokumentera, bevara, förklara och utveckla det industriella kulturarvet för samtiden och framtiden. Det industriella kulturarvet utgör även en naturlig del av vår lokala, regionala och nationella identitet.  Äldre generationers verksamhet är viktig del av vår historia, ett kulturarv som förmedlar ett perspektiv på vår samtid och det samhälle vi lever i idag.

Historiska kulturmiljöer i Jönköpings län

Rapporten Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län är ett resultat av den industriinventering som länsstyrelsens kulturmiljöenhet i samråd med Jönköpings län genomförde mellan 1994-1998.

Syftet med att inventera länets industrimiljöer har varit att kartlägga de kulturhistoriskt mest intressanta anläggningarna. Projektet omfattar verkstäder, industrier och kommunaltekniska verk, där någon byggnadskropp uppförts före 1965. Kravet har varit att anläggningen ännu ska bestå av byggnader med tak, ruiner är därför undantagna.

Målsättningen har varit att verka för bevarande och levande av dessa anläggningar. Industrins och de tekniska verkens lokaler utgör en viktig, spännande och karaktärisk del av länets kulturmiljö.  

Granskad 2017-09-19
av Cecilia Gustavsson

Skriv ut